POP. En sprakande show med fullt ös hela tiden och ett riktigt genomarbetat framförande. Det var det jag trodde Eric Saade skulle bjuda på under torsdagskvällen på Conventum. Så blev det inte. I stället blev det ett sömnpiller, tyvärr. Det är med ett stort ”tyvärr”, för det hade känts så bra att kunna känna att Saade är en grymt bra artist oavsett allt annat som står om honom i media, men han håller inte hela vägen. Det är något som fattas.

”Pop explosion concert 2012”, det är titeln på Saades turné och den lovar mer än vad den håller. Scenen är påkostad och kaxig och innehåller betydligt mer än vad vi är vana att få av svenska artister i denna genre. Hissar, skärmar och vattenfall ger pluspoäng. Det märks att Saade är inspirerad av stora stjärnor som Justin Timberlake, Britney Spears, Lady Gaga och Beyoncé när man tittar på hans framträdande, både musiken, scenen, dansen och effekterna. Det som dock skiljer Saade från de namngivna stjärnorna är själva stjärnglansen som han saknar. Han når inte ända fram och den där speciella kontakten med publiken infinner sig aldrig.

Ena stunden känns scenen för stor då den inte passar in i den här sortens arena plus att Saade inte lyckas bära upp något så stort på egen hand. Andra stunden kommer han för nära och i och med det försvinner också någon sorts stjärnglans som gärna hade fått finnas där. Lika motsägelsefulla som åsikterna i denna recension är, lika kluven är känslan när konserten är slut. Saade lyckas inte dra ner riktiga spontana och ärliga jubelrop förrän första extranumret som är ”Popular”, det säger en hel del.

Visst får ”Hearts in the air” och ”Manboy” lite jubel, men inte så mycket som förväntat. Det är egentligen inte förrän när spelningen snart är slut som publiken verkligen taggar till och Saade får dem med sig. Sista låten, ”Hotter than fire” är bäst på hela kvällen medan låtar som ”Break of dawn” och ”Without you I’m nothing” får hela konserten att bara tvärdala och blåsa bort energin som stormen Gudrun.

Saade har tagit på sig en för stor kostym och även om viljan är stark är inte han tillräckligt kraftfull för att bära denna gigantiska klädnad. Det är ojämnt rakt igenom, för långa tråkiga pauser och ett tramsigt mellansnack. Det som ändå räddar upp honom är att han är en grym dansare och att han kan sjunga. Saade har några riktigt bra hitlåtar men är inte en artist som kan hålla energin uppe hos en publik i 100 minuter. http://meny.nu/musik/konsertrecension/1.1616914-eric-saade